FÖR BARNENS SKULL-Förbjud inte hemundervisning

Så togs då beslutet i riksdagen i tisdags, den 22/6  2010. Hela oppositionen röstade Nej, och alla i alliansen röstade Ja. Trots att våra ansträngningar trappades upp den sista tiden, så gick det inte. Det var för sent och vi var för få. Det har varit som att försöka springa ifatt ett tåg. Vi har hela tiden varit efter. Politikerna har också velat ”gjuta olja på våra vågor”, t. ex genom att först rikta all vår uppmärksamhet på att skriva ”ett ordenligt remissvar”. Det var det vi gjorde, och så kom det in 60 st remissvar bara på denna enda paragraf. Till den 1 oktober 2009. Sen gick allting så fort. Efter en månad skickades lagförslaget till Lagrådet utan att vi hade fått någon respons eller förklaring. Då skrev vi dit till dem. Parallellt har vi skrivit till riksdagsmän och försökt nå ut i media.

Naturligtvis är kampen inte slut. Sverige är på fel väg, då myndigheterna motarbetar föräldrar att ta hand om sina barn och ungdomar, vilket resulterar i de ökande problemen i barn och ungdomsvärlden. Barnen lider, och föräldrarna lider.

Min innerliga önskan är att hela svenska folket ville läsa Gordon Neufelds bok, ”Våga ta plats i ditt barns liv”

Finns här

http://www.bokus.com/b/9789185327553.html?pt=search_result&search_term=Gordon%20Neufelds

Hälsn. Caroline

http://www.metro.se/2010/03/10/23419/hemskolade-barn-ar-tryggare-i-sig-sja/

http://www.newsmill.se/artikel/2010/03/09/liberalerna-sviker-barnen-i-fr-gan-om-hemskolning

(Min tredje artikel)

På måndag 21/6-10 ska riksdagen rösta om ny skollag. De viktigaste åtgärderna är ”hårdare tag” och ”utbildade lärare”.

Hårdare tag hjälper inte de vilsna barnen. Bestraffningar, och att stänga av elever och stänga skolor, är åtgärder som man tar till först efter det att barnen redan farit illa.

Lärarutbildning är viktig, men barnen idag har också behov av djupa nära relationer – en life-coach. Det är inte lärarnas uppgift att vara barnens life-coach. Det är föräldrarnas uppgift. Men det är mycket svårt att få tid för barn-föräldrarelationen i dagens samhälle.

De största behoven för dagens skola är

• Mindre grupper och
• Större plats för föräldrar i barnens liv

Dessa två berörs inte alls i skollagsförslaget. Dessa två är en förutsättning för att komma åt mobbningen och barns individuella behov.

Tvärtom vill man medvetet eller omedvetet ta bort tid med föräldrar. Ett tydligt exempel är att man vill sätta stopp för att föräldrar själv tar ansvar för sina barns undervisning, s.k. hemundervisning, dvs. när föräldern undervisar sitt barn, med handledning från lärarna. Detta alternativ har funnits med sedan skolplikten infördes på 1840-talet. Regeringen vill nu ta bort detta. Detsamma gjorde man i Tyskland på 1930-talet. Varför?…

Detta förslag går käpprätt rakt emot borgerlig politik. Borgerlig politik förespråkar fri konkurrens, för att uppnå bästa alternativ och valmöjlighet, men det här förbudet ger skolan monopol, och lämnar inte rum för valfrihet och andra alternativ.

Borgerlig politik förespråkar också, att människor är kapabla att välja bra saker. Detta lagförslag omyndigförklarar alla svenska föräldrar.

De allra flesta föräldrar är fullt kapabla att bedöma vad som är bra för sina barn.

Hemundervisningsförbudet är det som får mest direkta katastrofala konsekvenser. Det tvingar en liten minoritetsgrupp till exil utomlands, och förstör alltså deras livssituation.

Vidare ska det bli svårare att få ledigt för resor med familjen. Också detta är ett slag mot barnens välbefinnande. Ett barn kanske behöver denna time-out från skolan för att orka med.

Larmrapporterna angående skolan duggar tätt. När ska Sverige vakna? Skolmiljön är helt enkel destruktiv för många barn, och de måste få ha alternativ.

Caroline Olsson, förälder

Monica Forsberg, lärare

Gunnar Hilén, leg. psykolog, terapeut, arbetshandledare

Lennart Mogren, lärare, författare

Till en moderat som förra året lovade mig att ta upp ämnet med de andra som jobbade med lagförslaget.

————————————————–

Hej

Det här mailet fick jag från dig förra året. Gissa om jag blev glad. Jag tänkte ”yes! Två som kämpar för oss, Det kanske går vägen.” Den 15/6 fick vi ett fruktansvärt slag i ansiktet, då vi fick se vad ni hade gjort med vår lagparagraf. När jag ringde dig efter ett par dagar, så kom du inte ihåg vad ni hade skrivit. ”Det var ju tusen sidor” sa du. Där stod jag med min tvättade hals.

Man når inte fram till er politiker hur man än ropar.

Ni bara säger att ni inte håller med om att skolmiljön är så dålig. Ni sticker huvudet i sanden. Snälla lyssna på oss som försöker ropa.

Det kommer massor med larmrapporter om skolmiljön. Ändå trillar inte kronan ner. Ordet ”skolplikt” har blivit en helig ko, som absolut inte får ifrågasättas.

Jag har haft hemundervisning i 11 år, och jag har varit i skomiljön en hel del. Jag har insett att barn och ungdomar behöver mer än bara kunskap. De behöver life-coaching. Detta är omöjligt för lärare att åstadkomma. Många barn och ungdomar upplever konstant brist på vuxenrelation, vilket inverkar nedbrytande på hela deras liv.

Min dotter går i åk 9:an nu, och det är en fruktansvärd miljö. Många mår oerhört dåligt och det är det som präglar hela miljön, och lärarna har inte chans att hantera det. Det är inget roligt alls. Och kunskaperna blir därefter.

Föräldrarelationen har urholkats bit för bit, och det är katastrof för barnen. Snälla, läs Gordon Neufelds bok: ”Våga ta plats i ditt barns liv”.

Budskapet från er, är att föräldrar inte kan bedöma sina barns behov.

Ni slår alltså ännu en gång på ansvarstagande föräldrar. Det är hur allvarligt som helst. I en tid, då tusentals barns hjärtan ropar efter relation med sina föräldrar, så går ni in och hindrar de föräldrar som vill ta ett större ansvar för sina barn. Det framkommer ständigt i media, att barnen och ungdomarna inte har någon vuxen att prata med, och så vill ni slå undan benen på dem, som verkligen har det.

Du nämnde på TV, att du var orolig för det samhälle som skulle bli om man tillät hemundervisning. Men har du inte märkt, hur fruktansvärt förråat samhället redan har blivit? Barn och ungdomar som tillbringar mycket tid med sina föräldrar blir mjukare, och mer medkännande. Men det ses inte med blida ögon av myndigheter och rättsinstanser. Man ska lära sig att vara egoist och lära sig ”ta för sig”. Ja, då blir samhället därefter.

Det väller av fördomar i den här frågan.

Det finns en oerhört idealiserad bild av skolmiljön.

Det hävdas att barnen lär sig samarbete, att sätta sig in i andra kulturer, men allt detta motverkas av de föraktfulla attityder som härskar i klassrummet.

Det stämmer inte att vi är isolerade. De flesta hemundervisare är väldigt mycket ute och rör sig i samhället. Skolbarn är instängda i klassrum hela dagarna.

Du har nämnt ”intolerans mot de som tycker annorlunda”. Det verkar helt befängt. Vi hemundervisare får verkligen känna av in på skinnet hur det är att vara annorlunda, och blir utsatta för väldigt mycket förakt, så vi får nog verkligen sätta oss in i det, och är väldigt bra på att respektera att andra tycker annorlunda. Genom relationen med föräldern föds empati och omsorg om andra. Däremot hela barn – och ungdomsmiljön speciellt i skolan är tyvärr präglad av intolerans, mot t.ex. de som inte har rätt kläder, eller inte hänger med på nätet eller mobilerna osv.

Sekterism. Ofattbart. Du har nog inte träffat Sveriges hemundervisare. Det är helt olika sorters människor, som verkligen respekterar varandra. Däremot läste jag boken ”sektbarn”, och upptäckte då att sektledare ofta också vill ta barn från sina föräldrar. Naturligtvis måste man kolla att det är föräldrarna som tar hand om barnen, och inte någon sektledare.

Vad gäller diskussion i skolan så är den väldigt styrd och konstlad. Det gäller att inte göra bort sig. Hemma kan man däremot diskutera fritt och utan rädsla, och tills man blir färdig, och inte tills det ringer ut.

Fungerande och demokratiska samhällsmedborgare? Jag önskar så innerligt att ni politiker skulle ta reda på vad det är som sker i barn – och ungdomsvärlden idag. Det är många gånger bara kusligt hur de bär sig åt i skolan. Jämför detta med hemskolebarnen, som är trygga, glada, harmoniska, kreativa, strukturerade, lätta att få kontakt med, lätta att ha att göra med, har lätt för att prata med vuxna. Allt detta vill ni nu slänga bort. Varför?

Ingenting är perfekt. Det finns ingen perfekt förälder. Det finns inte heller någon perfekt skola. Det finns ingen perfekt regering, ingen perfekt människa, ingen perfekt moderat.

Men det här med att klämma till dessa föräldrar är så fruktansvärt fel. Hitlerregimen förbjöd detta i Tyskland på 1930-talet. Nu vill denna regering förbjuda det på 2010-talet. Det talar sitt tydliga språk

Snälla, slopa meningen om ”synnerliga skäl”

Hälsn. Caroline …

Resten av dialogen med Erik Scheller. Han är väldigt duktig på att inte svara på någonting!

———————————————-

(14/5-2010)

Hej,

Dialogen är som du skriver central. Just därför har departementsledningen skickat fler brev till dig än vad som normalt är brukligt. Det har känts bra och som en viktig prioritering då jag förstår att den nya skollagen ändrar förutsättningarna för din familj.

Låt mig kort beröra de frågor du tar upp.

1. Utbildningsdepartementet har vid två tillfällen träffat Rohus. Vi har också tagit del av ert remissvar och de många brev som du och andra sänt in. Vi är väl medvetna om era synpunkter – fler möten kommer inte ändra vår.

1. ”Hoppas och tror” syftar på din reaktion. Det vore självklart förmätet av mig att skriva att jag vet hur du kommer att reagerar.

2. Jag nonchalerar självfallet inte dina teorier om varför en del barn idag upplever psykisk ohälsa. Det finns dock många andra faktorer som forskningen lyfter fram. Se exempelvishttp://www.regeringen.se/content/1/c6/06/74/72/ff3f46fd.pdf. Jag menar vidare att vuxenvärlden har ett ansvar för att försöka trycka tillbaka mobbingen även via lagstiftning och ökade resurser till förebyggande arbete.

3. Med framtiden åsyftades tidpunken då hemundervisningen i dagens form ej längre kommer att vara tillåten.

4. Nej, jag anser inte att ni ska tacka och ta emot. Tvärtom förstår jag – som du även skriver – att du är besviken. Däremot kommer lagen att ligga fast.

Med vänliga hälsningar

Erik Scheller

(osv.)
————————————-

(6/5)

Åh, jag blev helt matt, efter sitt senaste svar.

Den här lagparagrafen förstör min livssituation. Jag måste ha rätt att få veta VARFÖR ni vill göra oss detta.

Jag har tagit sats i månader för att orka få ihop ännu ett brev till Jan Björklund, som är den som har initierat detta. Jag måste ha rätt att reda ut, och få veta, att jag inte har nått fram, att han inte ens vet om att jag skrivit ett brev till.

Det framgår tydligt, att han och ni inte har förstått, vad hemundervisning är. Ni lagstiftar på lösan grund. Ni kastar på sophögen, ett värdefullt alternativ, som skulle kunna hjälpa många t.ex. många mobbade barn i det här landet.

”Demokrati” betyder inte makten över folket, vilket du verkar tro, utan det betyder makten ÅT folket.

Jag måste ha rätt att få ställa frågor på innehållet i det svar som du har skrivit till mig. Det tillhör normal artighet. Jag måste dessutom ha rätt att, ställa ytterligare frågor, om de svar som du ger mig inte svarar tillfredsställande på frågan. Du har en tendens att skriva runt omkring ämnet, så att man egentligen inte får svar. Dessutom kanske dina svar ger upphov till nya frågor. Och dessutom måste jag också ha rätt att ge respons om dina svar visar att du har missuppfattat saker.

Du vill alltså nu stänga dörren. Demokrati bygger på dialog mellan makthavarna och folket. Det är inte meningen att makthavarna ska ge sig på sitt folk, så att de tvingas flytta från sitt hemland. Det är meningen att makthavarna ska göra det bra för folket. Därför är det viktigt med dialog. Den förs tills man har pratat igenom, och inte tills den makthavande vill ”stänga dörren”, för den maktlösa.

Jag försöker komma på de frågor som jag undrar över hittills:

Fråga 1: Vad menar du med ”de många möten som departementsledningen har haft med Rohus”? (Vi har inte haft ett enda, bara skakat hand)

Fråga 2: Har du tänkt på vad det innebär att jag skulle lämna mina barn till något som du ”hoppas och tror” ska bli bättre; om det inte blir bättre då? Bryr du dig då om hur mina barn mår då? (Jag undrar alltså varför du skriver så här. Det är ju bara lösa antaganden. Det är allvarligt att ha en sådan lättvindig inställning till Sveriges barn.)

Fråga 3: Du har alltså helt nonchalerat vad jag försöker säga angående Varför barn och ungdomar mår dåligt idag. Jag undrar alltså vad du menar med att ”mobbningen trycks tillbaka”? Den kan väl inte tryckas tillbaka av lagparagrafer? Mobbningen pågår därför att barnen mår dåligt.

Fråga 4: Jag undrar varför du skriver att du hoppas att… ”i framtiden”… När är det? Vi har myndigheterna efter oss, som jagar oss just nu!, och har tvingat vår dotter just nu, till en oacceptabel miljö, vilken jag gärna skulle vilja berätta för dig om, men inte i skrift.

Fråga 5: Vad menar du med den sista meningen? ”Låt oss…nu…”? Ni förstör vår livssituation, och så tycker du att vi bara ska tacka och ta emot?

Hälsn. Caroline Olsson

———————————-

(22/4)
Hej,

Jag har svårt att se att vi kommer att komma längre i denna dialog. Innan vi avslutar den är det dock rimligt att jag försöker besvara de avslutande frågor du har. Skriv därför ner alla de frågor du har på innehållet i mitt brev så jag en sista gång kan ge försöka ge dig konkreta svar.

Vänligen,

Erik Scheller
Departementsledningen
Utbildningsdepartementet
————————————–

(21/4)

Hej igen.

Jag har frågor på innehållet i det svar du har skrivit till mig.

För det första: Vad menar du med: ”….de många möten departementsledningen haft med Rohus....”  ?

Hälsn. Caroline Olsson

—————————————

(16/4 )

Hej igen,

Som tidigare meddelats är det av tidsskäl inte möjligt att stämma av alla brev av med statsrådet men Jan Björklund är mycket medveten om de synpunkter som finns. Ditt senaste brev har inte stämts av.

Vänligen,

Erik Scheller
(osv)
———————————

(13/4 11,41)

Hej. Du har alltså inte specifikt nämnt mitt brev till honom den här gången?

/Caroline

————————————

(13/4  11.27)
Hej igen,

Jag för en kontinuerlig diskussion med statsrådet och andra i hans stab hur vi ska svara på brev och hur vi kan ta hänsyn till de synpunkter som där framförs. Statsrådet är införstådd med de synpunkter som många hemundervisande föräldrar har på lagförslaget.

Med vänliga hälsningar

Erik Scheller
(osv)
————————————
(13/4 11.18)

Hej. Har du överhuvudtaget pratat med Jan Björklund om mitt brev, och dess innehåll, innan du skrev svar till mig?

Hälsn. Caroline

—————————————

(13/4 10.07)

Hej,

Ja.

Med vänliga hälsningar

Erik Scheller
Departementsledningen
Utbildningsdepartementet
08-405 19 31 | 073-555 22 72
erik.scheller@education.ministry.se | regeringen.se/utbildning

——————————————-

(12/4 16.23)

Hej.

Jag undrar då: Har du själv författat svaret som du skickade till mig?

Hälsn. Caroline

—————————————

(12/4 14.35)
Hej igen,

Ditt senaste brev har inte tyvärr inte hunnit läsas av Jan Björklund men det finns självklart tillgängligt för honom. Många brev kommer in varje dag och statsrådet är väl medveten om de synpunkter som många hemskolande föräldrar har på förslaget till ny skollag.

Med vänliga hälsningar

Erik Scheller
Departementsledningen
Utbildningsdepartementet
08-405 19 31 | 073-555 22 72
erik.scheller@education.ministry.se | regeringen.se/utbildning

————————————-
(12/4 12.53)

Hej. Jag önskar att få veta huruvida Jan Björklund själv har läst mitt brev.

Hälsn. Caroline Olsson

Fick detta svar från Erik Scheller, då jag hade skrivit brevet nedan till Jan Björklund

———————————————————————————————

(9/4-10)

Bästa Caroline,

Jag förstår och har stor respekt för att den nya skollagen kan uppröra om man har landat i en annan slutsats än regeringen.

De många remissvar som har kommit in, du kan själv läsa alla på http://www.regeringen.se/sb/d/12023,  har varit en del av det beslutsunderlag som regeringen använts sig av. Det är politikens själ och syfte att avgöra frågor där meningar går isär och därför kan regeringen aldrig tillgodose alla önskemål som kommer i remissvaren, det innebär inte att dessa har varit oviktiga. Som du vet har också brev som dina samt de många möten departementsledningen haft med Rohus hjälp oss att bygga ut beslutsunderlaget. Regeringens linje är nu dock slutgiltigt fastställd.

Jag både hoppas och tror att du kommer att bli positivt överraskad av den skolmiljö du framöver kan komma att möta mer frekvent. Svensk skola står inför stora utmaningar men jag delar inte den konsekvent negativa bild av skolmiljön du målar upp. Låt oss inte glömma att stora reformer nu sker mobbingen trycks tillbaka och kunskapsskolan återupprättas. Jag hoppas att du i framtiden kommer att finna att skolan är en plats där både dina och andras barn kan utvecklas under trygga former. Tills dess förstår jag att du kommer fortsätta att vara arg besviken, och jag tror inte att mina ord kommer att kunna ändra dina åsikter. Låt oss därför nu komma till slutsatsen att vi anser olika och lägga vår energi på att skapa nya möjligheter där gamla förutsättningar nu förändras.

Med vänliga hälsningar

Erik Scheller
Departementsledningen
Utbildningsdepartementet

—————————————————————————————————————————-

(30/3-10)

Till Jan Björklund angående hemundervisningen

JAG ÖNSKAR SVAR PÅ DETTA BREV.

Jag har skickat 10 brev till dig och fått två svar från Erik Scheller att ”utbildningsminister Jan Björklund tackar för dina intressanta synpunkter”. Tydligen var de inte så intressanta eftersom jag inte har fått något vettigt svar, och så vill ni ändra skollagen till att omöjliggöra vår livssituation, och därmed förstöra för våra barn. En vän till mig har fått samma schablonsvar från Erik. Det låter ju bra men, betyder väl i själva verket ingenting.

Jag är medveten om att du är upptagen, men om ni nu vill lagstifta bort våra liv, så är det ändå oförskämt att inte gå med på att träffa oss, och sätta er in i vad det är ni vill lagstifta bort. Det framkommer så mycket okunnighet och fördomar från ert håll. Om det hade varit så att ni hade lyssnat till oss, och låtit det lagliga utrymmet vara kvar, så hade det inte varit lika nödvändigt med dialog, men nu då ni avser göra oss detta, så borde det vara självklart, att träffa oss och verkligen lyssna och förstå.

Vi är så förtvivlade. Jag och min man och våra barn är förtvivlade. Alla de andra familjerna är förtvivlade.

Du har sagt att vi skulle lägga ner energi på att skriva ett ordentligt remissvar. Det har vi gjort. Jag läste att det hade kommit in 60 st. remissvar bara på denna enda lagparagraf. Ändå visar ni ingen som helst hänsyn till detta utan fortsätter att tro:

att det behövs pedagoger, att det är risk att vi isolerar oss, att barn behöver social träning.

Ni har vägrat att ta till er att:

• Hemskolebarn i allmänhet har högre kunskapsnivå än skolbarn.
• Hemskolebarn oftast har fler och mer varierade sociala kontakter.
• Framförallt vägrar ni ifrågasätta den sociala miljön i skolan.

Saken är den att skolmiljön idag är alldeles katastrofal. Vad jag har bevittnat de här åren är att det haglar könsord och svärord och sexanspelningar hela dagen lång. En miljö som är ovärdig för alla inblandade. Det är för mig obegripligt att vi vuxna låter detta fortgå, och vill tvinga alla barn dit. Där råder ett förakt mot varandra, mot kunskap, mot lärarna, mot hela vuxenvärlden, vilket gör att lärarna hela tiden får jobba i motvind.

Du har ju själv uttryckt i media att skolmiljön har försämrats avsevärt de senaste 10 åren. Erik Scheller skrev till mig att ”var 3e tonårstjej har ångest”. Typ 50 000 tjejer!

Problemet är att många barn idag lider av brist på livsmotivation.  Detta kan du inte åtgärda genom lagstiftning om ”ordning och reda” och ”hårdare tag”. Det är djupare problem än så.

Orsaken till misären i skolan är helt klart att tiden har minskat för barn att träffa sina föräldrar. Barn behöver mer tid med sina föräldrar, annars kan de inte känna sig trygga, får svårt med sin identitet, får allehanda ångestproblem, och kan heller inte tillgodogöra sig speciellt mycket undervisning.

Det här samhället har tagit ifrån föräldrarna det viktigaste redskapet för föräldraskap, nämligen: TIDEN. Det går inte att uppehålla en stark relation om man inte träffas så mycket. Jag märker på kommentarer, att folk tar för givet att föräldrarelationen finns där, och den finns där men den urholkas pga. brist på tid. Om man inte träffas på hela dagen, förrän efter träningen på kvällen, så är alla trötta, och orkar inte umgås så mycket.

Man får ofta höra att barnen och ungdomarna behöver skolan för att förbereda sig för vuxenlivet. Det är ofattbart att ens någon kan tro att man genom att vistas i denna bedrövliga miljö kan bli förberedd för vuxenlivet, jämfört med att umgås med en vuxen, som man har ett speciellt värde för.

Det är bra att förbättra skolan, men det är absolut nödvändigt, att ge mer utrymme åt föräldrarelationen, att släppa in föräldrar, inte bara som ”läxhjälp”. Vi behöver inse vikten av att föräldrarelationen är grunden för en människas liv. Den kan ersättas av annan vuxen, men lärarna i skolan har inte den ringaste chans att ge barnen det de behöver, i form av bekräftelse och ”life-coaching”.

Att ni nu ge er på de hundra hemskolebarnen är bara så obegripligt, och dessutom så kusligt och grymt. Naturligtvis är det kränkande. Som om det är vi som är ett stort problem i samhället. Det kan ni ju inte mena om ni bara tog reda på verkligheten och träffade oss. Jag anser det oerhört oförskämt av dig att vägra träffa oss, då du vill göra oss detta.

Om ni motiverar detta förbud med att det eventuellt kan finnas föräldrar som inte fungerar, och därför ämnar stoppa oss alla, så borde ni verkligen vara konsekventa och stänga alla skolor för det kommer ständigt rapporter om missförhållanden i skolor.

Hemundervisning är inte en del av problemet utan en del av lösningen!

JAG ÖNSKAR SVAR PÅ DETTA BREV.

Vänliga hälsningar

Caroline …

(Ny artikel)

Barn behöver sina föräldrar som life-coach, men det finns så lite tid i dagens uppstressade samhälle.  Barn behöver en grundmurad relation med en vuxen för att kunna finna sin identitet, och utveckla sin personlighet på ett naturligt sätt.

Det svenska samhället respekterar inte föräldraskapet. Föräldrar ses som någon slags servicepersonal till skolsystemet, vilka ska se till att tillhandahålla barn, som är utvilade, mätta, pålästa och intresserade, till skolan.

Jag är övertygad om att väldigt många av samhällsproblemen idag, beror just på att tiden har krympt, för barn och föräldrar att vara tillsammans. Detta har gått successivt, och kanske omärkligt. Vi har prioriterat andra saker, och behöver nu vakna upp och se att alltför många barn mår alltför dåligt.

Makthavarna ser inte detta samband, utan vill nu lagstifta om ännu strängare närvaro i skolan och ”hårdare tag”. Man vill sätta stopp för, att föräldrar har möjlighet att ta ansvar för sina barns skolutbildning, s.k. hemundervisning, genom att kräva ”synnerliga skäl”. Det ska även bli svårare att få ledigt från skolan för att t.ex. resa med familjen. De har inte satt sig in i hur oerhört många barn som lider idag i skolsituationen, utav mobbning, och diverse trakasserier. Politikerna pratar om ”rätt till skola”, precis som om skolan inte hade några problem. Många barn och ungdomar upplever den ”rätt” till skolgång och social gemenskap, som politikerna pratar om, snarare som ett fängelse och en plåga. En väldigt stor andel barn idag har ångest för att gå till skolan.

Politiker säger: ”Skola måste vi ha, för det har vi haft sedan 1800-talet.” Det brukar annars inte anses så fräscht, om man säger att något är från 1800-talet. Vi har ett helt annat samhälle. Då ville man höja befolkningens kunskapsnivå. Men nu är kunskapsnivån hos de allra flesta vuxna, mycket högre än grundskolan, så då finns det inte längre någon anledning att tvinga alla barn till skolan, om föräldrarna har ett annat alternativ.

Regeringens nya skollagsförslag sänder ut väldigt allvarliga signaler till alla landets föräldrar. Vi förbjuds alltså att ge våra barn ett bättre alternativ till skolutbildning. Föräldrar får helt enkelt inte bedöma vad som är bra för deras barn.

Sverige behöver en ny syn på föräldraskapet. Vi behöver se föräldrarna som specialister på sina barn. Lösningen är inte att ännu mer dra barn från sina föräldrar, utan att stötta barn och föräldrar, att få all tid de kan få tillsammans.

Sverige håller på att sälja ut den oerhörda kraft som föräldrars ansvarstagande angående sina barn utgör. Detta är katastrof. Vi har inte råd att undvara den. Det är den kraften ett samhälle vilar på. Om ni makthavare ska fortsätta att ha denna negativa inställning, så förstör ni hela samhället. Man kan inte ersätta föräldraskapet med fördubblat antal skolsköterskor och kuratorer. Föräldraskapet går inte att ersätta överhuvudtaget. Er ovilja mot föräldrar kommer bara att kosta ytterligare ofantliga miljarder.

Caroline Olsson www.rohus.nu

Nu har det gått fyra månader, mycket beroende på att våra skolmyndigheter sa Nej igen för vår dotters hemundervisning, trots det mardrömsår vi har haft med processandet. Vi hade alltså bett om att i stället få henne kopplad till Sofia distans i Stockholm., men det blev ändå Nej.  Så då blev vi tvungna att: först skriva Ansökan för -09-10, och sen skriva Brev till nämnledamöterna och sen skriva ett Tal som jag höll på nämndmötet, och sen fick vi skriva Överklagan till länsrätten. Och så skrev vi ett eget ”Remissvar” angående den nya skollagsförslaget, och så ett Brev till Fredrik Reinfeldt, och en Artikel som kom ut i minst 13 tidningar. Sen var vi helt slut.

Inget synligt har hänt angående skollagsförslaget, och Jan Björklund vägrar träffa styrelsen för föreningen Rohus, vilket jag tycker är oförskämt. Hur kan man stifta en lag för att sopa ut 100 personer ur ett land, och så vägra träffa oss och se vilka vi är?

Efter att till slut ha fått två svar, och besvarat dem, så fick jag ett telefonsamtal med Erik Scheller, en ”medarbetare” till Jan Björklund. Jag upplevde det som positivt. Han verkade uppriktigt intresserad av att förstå lite mer om verkligheten sedd ur vår synvinkel. Han hade inte uppfattat att det är negativ attityd mot föräldrar i samhället, vilket jag menar att det är. Men man kanske inte märker det om man inte går mot strömmen, som vi hemskolare gör, eller det är något annat strul, med mobbning e.d. Jag skickade lite mer information till honom.

Det var ju en framgång att Jonas Himmelstrand lyckades prata ett par meningar med Jan Björkund i Visby, www.rohus.nu/blog/ När jag då hörde Björklund säga: ”Lägg ner ordenligt med energi på att skriva ett remissvar”, så kände jag mig bara oerhört trött. Jag har ju redan lagt ner väldigt mycket ernergi det här året för att nå fram till honom angående detta. Då kände att jag att jag nu ville lägga ut här på bloggen även de gamla breven som jag har skrivit till honom under året.

Hej

Jag har startat denna bloggsida på grund av att det kom ut ett lagförslag till ny skollag förra måndagen den 15/6-09.

Man vill alltså nu stoppa föräldrar och barn, som själva vill ta ansvar för barnens skolutbildning, s.k. ”hemundervisning”. Hemundervisning fungerar i de allra flesta fall enormt bra, och är ett positivt inslag i skolalternativen. Ändå går man in och vill stoppa, och skulle därmed förstöra livsituationen för ett 100-tal barn i Sverige.

Men detta handlar inte bara om de 100 hemskolebarnen, utan är ett budskap till alla föräldrar att vi inte är betrodda att bedöma vad som är bra för våra barn. Det är oerhört allvarligt, för barn behöver känna trygghet i att samhället litar på deras föräldrar.

Så jag kommer att skriva om detta och om den kommunikation, som jag har haft med riksdagspolitikerna och fortsätta att skriva om hur vår kamp kommer att gå vidare.

Caro